En vecka

En vecka har jag varit på sjukhus nu och har ingen aning om när vi får komma ut igen. "Rymde" ut idag så att jag skulle få se solen och andas frisk luft. Sen kom faster Anna-Lena och Gunnar och hälsade på, och jag fick sitta ute och ta en fika i sjukhusets trädgård. Lyx! :P

I morse när vi kom ner till lill-gumman så sa de att hon hade börjat jäklas lite med dem och slutade andas periodsvis så att hjärtslagen försvann. Kunde bero på att hon var prematurbarn och därav har mycket svårare med andningen, men de ville ta tester för säkerhets skull. 
Testerna visade inget onormalt, och när vi kom ner på eftermiddagen/kvällen så hade hon skött sig igen och de ansåg henne stabil. Så de hade tagit bort slangen i naveln som försett henne med extra näring och kör nu helt på sondmatning och dropp i foten. 

Nu när slangen i naveln var borta så fick hon liggapå mage på bröstet, och de var så skönt så både hon och jag somnade i två timmar. :)

Det har börjat pratas om förflyttning, så vi får helt enkelt se vad som sägs i morgon. Gävle bestämmer vart vi kommer hamna... Jag som precis börjat få igång något som kan kallas rutiner, så blir allt upp och ner igen. Och man blir ju nervös när ny personal ska ta över lillan, vill ju ha kvar de som känner henne... Men men, vi får helt enkelt se.

 

Såhär ser de ut när hon får mat. 10 ml äter hon varannan timme.

Kommentarer
Postat av: E.Svedin

Blir berörd av er lilla "historia". Kan tänkas att det är en hel del känslor.

Men jag önskar er all lycka till =)

2011-06-06 @ 21:16:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0