MariaTereseKarlsson

Okej, de gick väl inte sådär super att skriva ned fem saker varje dag. Men de dagar som de väl blir något skrivet är väl bättre än inga alls. Det är ju övningen som jag är ute efter iaf.

 

Nu ska vi se på filmen rogue trader och ta de lite lugnt. Daniel har äntligen slitit sig från sin nya leksak som han påstår behöver lite TLC. (Hade inte hört de förut men de betydde tydligen Tender, Love and Care) Karlar och deras maskiner...

 

Det andra ämnet vi har denna veckan är Corporate Governance (ägarstyrning). Allt material är på engelska och därför blir de svengelska och konstig meningsuppbyggnad.

 

Corporate governance handlar om hur man som aktieägare eller investerare kan försäkra sig om att företagsledningen gör sitt jobb genom att ge tillbaka förtjänad avkastning på sina investeringar. De som investerar sina pengar i ett företag tar en risk, och för det vill de ha kompensation

 

När man separerar ägandet av företaget och styrningen/ledningen  av företaget uppstår det några intressekonflikter, vilka jag ska ta upp några här.

 

Det finns många som har åsikter och olika intressen för hur ett företag ska agera och skötas. Några aktörer som företaget måste ta hänsyn till är de anställda, aktieägarna, kunderna, myndigheter, samhället, ledningen osv. Alla har krav och preferenser på hur de vill att företaget ska vara. Mellan dessa aktörer uppstår ofta konflikter. Till exempel så kan det uppstå intressekonflikter mellan aktieägarna och de anställda då de inte vill ha ut samma saker av företaget. Aktieägarna vill ha sin avkastning, medans arbetarna kanske mer fokuserar på bra arbetsmiljö och bra löner vilket skulle sänka aktieägarnas avkastning då dessa får det "som blir över".

 

Ledningen i ett företag har en tendens att fokusera på att företaget ska växa och bli större, istället för att öka värdet i firman. Ur ett aktieägarperspektiv är det föga intressant att företaget växer. Ledningen vill oftast hellre satsa pengar på att få företaget större än att ge utdelning till aktieägarna och då kan de riskera göra dåliga investeringar, som i slutändan resulterar i att värdet på firman går ned och aktieägarna får ta smällen. Detta kallas även för Moral Hazard.

 

Sen har vi Principal-Agent problemet. Med det menas att man som Principal (uppdragsgivare) och agent (uppdragstagare) oftast inte har samma intressen. Låt oss ta ett lätt exempel. Jag ber dig att hämta kaffe åt mig. Du får pengar till kaffet plus fem kr åt dig själv. I mitt intresse ligger att få en kopp kaffe så snabbt som möjligt då jag vill ha det varmt. Du kanske inte alls är så intresserad i att skynda dig. Du har ju redan fått betalt så du stannar och småpratar lite på vägen, lyckas hälla ut halva koppen då du snubblar till, stannar ute och tar en cigarett innan du kommer tillbaka med koppen till mig.

Samma inom ekonomin. Jag ger dig i uppdrag att investera mina pengar på bästa sätt men du gör något annat med pengarna som ligger mer i dina intressen.

 

Det var en sammanfattning av 15 sidor krånglig engelska. Hoppas de är förståeligt, då har jag lyckas lite. :)

Nu ska jag försöka få tag i en film som vår super-braiga lärare rekomenderar. "Rogue trader" med Ewan McGregor. Ska tydligen vara en bra film inom finans. :)

 

Btw Lilly rullade runt igår! 3ggr på raken och alltid när jag tittade bort... :P

Så nu sparkar vi igång hösten, med massa spännande projekt.

I mitt fall så börjar sista året på ekonomprogrammet och slutspurten inför at bli en utbildad ekonom. Träffades i måndags för första lektionen där läraren meddelade att detta året kommer att bli det tuffaste och det kommer krävas att vi satsar allt för att klara oss igenom. Med alla räkenskaper och formler och teorier, krävs mycket arbete och framförallt TRÄNING för att bli bra. Nöta allt flertalet gånger. Man kan det inte för att man sett det utan det ska nötas in. Läraren sa att han startade varje dag med att skriva ned minst fem meningar om någonting som han tycker att är meningsfullt/intressant eller något nytt han lärt sig och uppmanade oss att göra detsamma, eftersom det enda sättet vi kan bli riktigt bra på är genom att öva och att skriva. Berätta, beskriva och förklara. Skriva, skriva, skriva. Och han har tyvärr rätt. Jag är jättedålig på att beskriva saker för andra. Hur saker och ting fungerar och hänger ihop. Så tänkte faktiskt ta min lärare på orden och försöka beskriva vad jag lärt mig varenda dag, för att jag ska träna mig själv genom att berätta för andra vad jag läser. Dock om ni finner detta tråkigt att läsa så är det ok, för jag gör det för min egen skull.  

 

Jag tänkte idag prata om tidsvärdet av pengar. Alla vet att en krona för hundra år sedan var värd mer än en krona idag. Hur kan det komma sig?

 

Värdet på pengarna styrs av inflationen samt ränta.

Jag kan ge ett exempel:

Jag väljer att sätta in 1000kr på banken till en årlig förräntning på 4%, hur mycket pengar har jag om 20 år?

Vi räknar nu ut Framtida värdet av mina pengar genom att använda formeln FV=C(1+r)^t

där

C=Beloppet

r =ränta

t= tidsperiod/år

Vilket ger 1000(1+0,04)^20= 2191kr (avrundat)

 

MEN nu har vi bara tagit hänsyn till att banken ger mig ränta på pengarna. Ränta-på-ränta effekten. Det betyder att jag första året ränta på pengarna, andra året får jag ränta på beloppet+räntan osv.

Inflationen kommer att äta upp en del av värdet på mina pengar. Med inflation menas att jag kommer att få betala mer pengar för samma korg av varor. Riksbankens mål är att hålla inflationen kring 2%. Vi använder detta i min beräkning.

 

Vi beräknar den inflationsjusterad räntan genom formeln (1+r)/(1+i). Vi kan direkt sätta in detta i vår ekvation.

1000(1,04/1,02)^20= 1475kr, vilket bättre skulle beskriva det framtida värdet av mina pengar.

 

Ett annat lite roligare exempel som dessutom är sant:

I början av år 2008, valde en 77år gammal dam att stämma staden Tampa (USA) på 22,7 miljoner dollar. Anledningen till detta var att en av hennes förfäder hade lånat ut 300 dollar till staden under amerikanska inbördeskriget, med löftet om att staden skulle återbetala lånet senare. Lånet blev aldrig återbetalt.

Så nu valde damen att stämma staden på 300 dollar+ årlig ränta på 8 procent. Mellan 1861 och 2007 har det gått 146 år.

 

Vi kan nu göra samma beräkning som innan (dock utan justering för inflationen)

300(1,08)^146= 22750427

Dvs, en 300 dollars-investering år 1861, med årlig ränta på 8 procent skulle på 146 år ha vuxit till 22,750,000 dollar.

 

(Om hon vann har jag dock ingen aning om...) :P